Färre slåss om 700MDR

Comment

Färre slåss om 700MDR

IT-Sveriges upphandlingssfär omfattar ett antal miljarder som ligger öppet för mer eller mindre alla spelare på marknaden. Offentlig upphandling innebär med andra ord stora möjligheter för leverantörer att få nya kunder, men enligt siffrorna så verkar fler och fler upphandlingar i slutändan få summera färre antal anbudsgivare.

Andelen upphandlingar med endast 1 anbudsgivare har ökat årligen sedan 2012 och uppgick 2017 till nära 19 procent. Andelen upphandlingar där anbud inkommer från 1–3 anbudsgivare har ökat från 51 procent 2012 till drygt 60 procent 2017. Förändringarna indikerar sammantaget ett minskat intresse att lämna anbud i upphandlingar.” 

Källa: Statistik om offentlig upphandling 2018, sida 77
(UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN RAPPORT 2018:2, KONKURRENSVERKET RAPPORT 2018:9)

Finns det inte tillräckligt med anbudsgivare?
Det är Cirka 700 miljarder i potten och så svagt intresse?
Visst, konjunkturen har sannolikt en viss inverkan. …men vart femte anbud är anmärkningsvärt!

Syftet med offentlig upphandling är bl.a. att ta tillvara de konkurrensmöjligheter som finns, något som är tänkta att både gynna leverantörer och upphandlande enheter. En sund konkurrens där leverantörerna tävlar på lika villkor är grundförutsättningen för att detta upplägg skall fungera.

Känns spontant som att något inte är som det ska och samtidigt uteblir debatten kring denna märkliga företeelse? Att komplexiteten möjligen ökat och konsolideringen haglat tätt kan näppeligen förklara dessa siffror. Det är ju trots allt inte fickpengar när vi summerar omfattningen på sista raden. 

Finns det 140 miljarder som redan har förutbestämda destinationer vilket påverkar andra ej etablerade leverantörer från att lämna anbud? Vi kan bara konstatera det faktum och hålla tummarna för att nästa rapport från Konkurrensverket handlar om just detta.

Comment

CSR i praktiken

Comment

CSR i praktiken

CSR (Corporate Social Responsibility) i praktiken, hur gör man egentligen?

De flesta är sannolikt överens om att detta är en bra grej, men det är inte helt enkelt att navigera i alla begrepp, konventioner osv. som definierar och beskriver CSR.

”Öka din konkurrenskraft med CSR”, det är något man både kan höra och läsa emellanåt. Visst, det låter ju bra även om den filantropiska delen hos många inte tycker att drivkraften ska handla om just det.

Nåväl, hur går man tillväga? I synnerhet om man är ett mindre bolag som inte har de ekonomiska eller personella resurserna att driva egna spektakulära CSR-projekt som kan redovisas i flashig stil på en hemsida eller i en flerfärgsbroschyr.

Syftet är ju att FNs deklaration om mänskliga rättigheter, ILOs kärnkonventioner; Global Compact och Riodeklarationen ska betyda något i bolagens dagliga arbete och inte bara vara ord i en snyggt presenterad policy.

Tanken med denna text är inte att friskriva sig från ansvar utan belysa utmaningar och fundera på hur CSR-arbetet får effekt i realiteten.

För mindre och medelstora företag är en nyckel att söka samarbeten kring CSR och ansluta sig till branschinitiativ. Markera missnöje genom att välja bort aktörer som inte sköter sig kan alla göra, sannolikt en av de mest effektiva metoderna då pengarna av naturliga skäl tenderar att styra.

  • Utgå från ditt företags resurser och förutsättningar för att kunna påverka.

  • Gör en nuläges- och riskanalys.

  • Välj inriktning och vilka fokusområdena bör vara?

  • Se till att alla involveras på något sätt, speciellt högsta ledningen.

  • Informera internt och externt

  • Följ upp och omvärdera

Det behöver inte vara svårare än så och det viktigaste av allt är att se till att ni gör skillnad i praktiken!

Comment

Kräv funktion!

Comment

Kräv funktion!

Oavsett privat eller offentlig upphandling finns det olika sätt att ställa krav. Att ställa krav på funktion istället för produkt kan vara knepigt, men kan också ge stora vinster i slutändan.

Vad vill ni egentligen uppnå? Kravställning på funktion öppnar upp för alternativa lösningar och driver dessutom innovation, en inte helt oväsentlig parameter i en tid när allt ska optimeras på längden och tvären. 

Det finns självfallet olika situationer där s.k. funktionsupphandling passar sig bättre, men det är värt att i alla fall beakta möjligheten.

Sannolikt kommer ni behöva mer tid och resurser till förarbetet, men att lägga mycket tid i planeringsfasen brukar löna sig oavsett om det gäller upphandling eller något annat.

För att lyckas är det viktigt att utgå ifrån önskade effekter, mål och behov. Ett tips som inte bara gäller funktionsupphandling är att testa utvärderingsmodellen i ett tidigt skede för att säkerställa önskat utfall utifrån kriterierna. Även avtalsuppföljning är en parameter som bör beaktas initialt, allt behöver såklart hänga ihop.

För att nyttja innovationen optimalt i funktionsupphandlingar är det viktigt att undvika begränsande villkor. Krav på referensupphandlingar och företags storlek kan hindra mindre innovativa aktörer från att kunna lämna anbud. På det sättet öppnar man för nya företag med idéer som kan omsättas till lösningar vid denna typ av upphandlingar.

På frågan om det går att blanda produkt- och funktionskrav finns  inget entydigt svar. Erfarenheten säger dock att utvärderingen kan bli komplicerad och att produktkraven tenderar att bli avgörande. Rådet är att inte blanda.

Är det rimligt att skippa produktkraven? Vill teknikerna ha samma tillverkare för att det är bekvämt? Hur påverkas driften om det kommer in ännu en tillverkare? 

Om möjligt, lämna komfortzonen!

Comment

Nyckeln till framgång

Comment

Nyckeln till framgång

Strategier tenderar att förväxlas med visioner som till viss mån bara existerar i ett tjusigt dokument. Att veta vart man vill, men inte hur man ska nå dit är dömt att misslyckas, inte minst när det gäller IT. Företagsstrategin ska berätta tillvägagångssättet och metodiken för att nå mål och visioner där IT fått en alltmer central plats i hur man faktiskt kan möjliggöra detta.

Första nyckeln för att lyckas är att göra en bra nulägesanalys. Ja, det är ett slitet modeord, men utan att veta vart vi är idag blir fortsättningen svår.

Alla delar i strategiarbetet hänger ihop. Aktiviteter baserad på en felaktig nulägesanalys riskerar att bli kostsamma och går ju heller inte att utvärdera på ett adekvat sätt.

Generellt gäller det att vara tydlig i alla delar av strategiarbetet. Inte en alldeles enkel balansakt. Det ska vara tydligt och enkelt nog för att kunna förstå , men ändå så omfattande att man inte missar väsentliga delar. Undvik detaljstyrning då strategier är ämnade att användas i vardagen.

Omvärldsbevakning är en ofta en viktig parameter för en lyckad strategi. Med denna kan man identifiera trender som direkt och indirekt påverkar.

Hur påverkas ert företag av urbanisering och en åldrande befolkning  för att ta två (2) exempel? 

Förankringen av strategin ska heller inte glömmas bort och det gäller på alla nivåer i företaget, inte bara ledningen. Vad för kommunikationskanaler finns? Hur kan tekniken bidra  till motivationsfaktorer som delaktighet och påverkan av dagligt arbete. Återkoppla till strategin i alla möjliga sammanhang (arbetsplatsträffar etc.) så att det blir ett naturligt inslag i vardagen. Låter klyschigt? Ja, men det fungerar!

Det gäller också att kontinuerligt omvärdera, omvärdera och omvärdera då förutsättningar ändras ständigt i takt med digitaliseringens snabba framfart.

Ett levande strategiskt arbete har aldrig varit mer aktuellt än nu, årlig översyn räcker absolut inte.

Om möjligt, testa något i liten skala och värdera utfallet. Ofta kan det vara billigare att testa något och misslyckas snabbt än att planera strategin in i minsta detalj.

Att ta fram en strategi kan handla mer om att välja bort än att välja. Välja bort är ofta något som bär emot då viljan och ambitionen är hög. Rädslan att göra fel tenderar också att bli styrande då valen (i alla fall temporärt) utesluter andra möjligheter. Går era val ihop med er vision? 

Några riktlinjer:

  • rätt diagnos av nuläget

  • upprätta en tydlig målbild

  • skapa en tillräckligt bra plan som innefattar hur målen skall nås

  • utnyttja tekniska hjälpmedel för att effektivisera

 Det lönar sig inte att springa om man är på fel väg…

Comment

Dysfunktionell upphandling

Comment

Dysfunktionell upphandling

I en av Sveriges 20 största tätorter inte alltför långt från den kungliga huvudstaden rapporterades det om missnöje med befintlig leverantör. Inofficiella uppmaningar från verksamheten kom oss tillhanda om att svara på kommande upphandlingar på IT-området för att om möjligt få till stånd ett byte av befintlig leverantör.

Kanske är vädjanden ett ordval som bättre beskriver önskemålet, då bristerna upplevdes som högst påtagliga.

Efter två offentliga upphandlingar och efterföljande tilldelningsbeslut konstateras att den ”oönskade” leverantören stod som vinnare på båda.

Vän av ordning undrar såklart hur utfallet kan bli så? 

Syftet med denna text är att belysa och reflektera över saker vi upplever vara osunda.

Någon tänker säkerligen att vi är bittra för att förlorat en upphandling. Ja, om vi svarat hade vi sannolikt varit bittra, med all rätt. Vi valde dock att inte svara överhuvudtaget eftersom vi bedömde att vi inte skulle kunna vinna. När tilldelningsbesluten kungjordes var ingen förvånad att den leverantör vi tippat på förhand vunnit. 

Förfarandet blir ännu mer anmärkningsvärt i kontexten av att en nationellt prisbelönt individ är ansvarig för verksamheten. 

Frågeställningar:

  • Skapas förfrågningsunderlaget långt ifrån de som drabbas av den undermåliga leveransen?

  • Förstår den upphandlande enheten konsekvenserna av de exkluderande kraven?

  • Är det rent av befintlig leverantör som skrivit upphandlingsunderlaget?

  • Finns det andra parametrar?  …korruption, karteller eller är det bara brist på upphandlingskompetens?

Raljant? Kan upplevas så, men detta är en berättelse tagen direkt från verkligheten.

Det här är ett exempel på något som vi upplever är vanligt förekommande inom vår bransch. Varför händer detta gång på gång? Hur många av den offentliga sektorns knappa 700 upphandlingsmiljarder nyttjas optimalt?

Några saker man alltid ska tänka på vid offentlig upphandling:

  • Nyttjas konkurrensen optimalt?

  • Används skattemedlen på bästa sätt?

  • Står villkoren i proportion till det som ska upphandlas?

Comment

Obundet beroende?

Comment

Obundet beroende?

Presenterar er IT-leverantör den bästa lösningen marknaden har att erbjuda utifrån behov?
Finns det andra incitament i bakgrunden som inte är så enkla att identifiera för kunden?
Obunden, tillverkarneutral, IT-partner, ”Trusted Advisor” etc. …låter förtroendeingivande, men hur fungerar detta egentligen i praktiken?

Att vara obunden/tillverkarneutral i IT-branschen har sina utmaningar.
Att utgå från kundens behov och verkligen vara obunden/tillverkarneutral samtidigt som man behöver få bra förutsättningar av en tillverkare man inte svär evig trohet till har sitt pris.

Obunden, inte oberoende kan vara en fin balansgång. Det är som alla förstår en knepig balansakt att sitta på flera stolar. Alla mynt har en baksida, men vill man ha kundfokus finns sannolikt bara ett val.

Några saker att fundera på…

Konkurrensutsätta lösningar/produkter

  • Hjälper de er att pressa priser och utvärdera alternativ? Om inte, är de mer måna om god relation till tillverkarna än er?

Har leverantören egna konsulter och hur används dem?

  • Är lösningsförslag baserade på att man vill aktivera sin egen konsultbänk? I en snabbt och ständigt föränderlig teknikvärld där efterfrågan på kompetenser skiftar snabbt kan det vara ett hinder med egna konsulter och samtidigt vara obunden.

”Disruptive innovations”

  • Presenteras innovationer eller är leverantören rädd att stöta sig med de stora etablerade tillverkarna? Avsaknaden kan givetvis också bero på bristande omvärldsbevakning.

”Founded Heads ” (personal som betalas av en viss tillverkare)

  • Kan detta riskera leverantörens partiskhet? Nej, låt oss omformulera; garanterar opartiskhet!

Vad värdesätter du? Är din IT-partner obunden?

Comment

Less is more

Comment

Less is more

Ett avtal kan många gånger vara ett nödvändigt ont och att formulera korrekt men ändå nyanserat kan vara ett aber. Exakt hur ett avtal ska och bör se ut är såklart också avhängt vilken bransch och övergripande kontext det handlar om.

En generell spaning är att många tenderar att göra det svårare än vad det behöver vara och ibland också avtalar sådant som aldrig skulle hålla i en rättslig prövning. Klart är att man behöver reglera nödvändiga parametrar, men vilka (!) är värt att fundera på en extra gång på. De flesta villkor genererar kostnader då motparten måste ta höjd för dessa. Ingenting är gratis kan man lite cyniskt säga.

Vad är det då egentligen som är viktigt? Räcker det med att endast reglera betalningen, att kunden förbinder sig till att betala och när?

Finns det exempelvis kostnadsdrivande vitesklausuler som ändå aldrig kommer realiseras? Kanske för att avtalsparten är en stor aktör så att man helt enkelt inte har de monetära musklerna att driva en process? Eller kanske är det bara inte värt det av andra aspekter?

Fundera på vad ni har kapacitet att agera utifrån, slutsatsen kan bli att det inte finns något värde i att skapa ett komplicerat avtal endast för sakens skull.

Vidare i spaningen hittar vi också fall där villkoren eller snarare konsekvenserna att bryta dem är direkt oskäliga. Utan att nagelfara lagboken i detalj kan man anta att många av dessa villkor just skulle klassas som oskäliga i en juridisk instans och därmed inte fylla det syfte de var ämnade för.

Några tips att ha med sig:

  • Tydligt och enkelt, det ska inte råda några tveksamheter vad som gäller. En kontrollfråga man kan ställa sig är om någon utomstående skulle kunna förstå vad ni överenskommit.

  • Balanserat avtal. Då ambitionen är en långsiktig affärsrelation är det viktigt att det inte är överdrivet fördelaktigt till någon av parterna.

  • Begränsa detaljstyrning. Det går inte att reglera alla eventualiteter och scenarion. Lägg fokus på avsikt och ansvarsfördelning.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att avtal kan men inte behöver vara en komplex historia och grunden till ett samarbete behöver byggas på mer än bara bläck på ett papper.

Comment

Skydda det som skyddas kan

Comment

Skydda det som skyddas kan

I en kontext där cyberhoten ökar och samhällskritiska verksamheter är potentiella måltavlor är det dags att skydda det som skyddas kan. Kan man bredda tillämpning av undantag vid IT-upphandling?  

Å ena sidan kan man argumentera för att undantag ska tillämpas restriktivt, å andra sidan kan man argumentera för att det är en skyldighet att tillämpa undantag trots att definitionerna i lagtexten inte överensstämmer 100%. Kanske bör det inte ses som en paradox utan istället en möjlighet för verksamheten?  

I en alltmer föränderlig värld, där behov och hotbild ständigt förändras kanske tolkningar kring vad som är synnerliga skäl, rikets väsentliga säkerhetsintressen (LUFS), Sveriges väsentliga intressen (LOU) etc. behöver ändras snabbare än lagstiftarna hinner med? 

Kunskap men framförallt rädslan att tillämpa undantag och bli kritiserad för detta beslut kan ibland ta överhand och bli styrande. Vilket beslut tar vi om vi endast utgår från verksamhetsbehovet?  

Att skydda förmåga och kapacitet i kontexten offentlig upphandling, offentlighetsprincipen, entreprenörer, konsulter och underleverantörer är en utmaning. 

Det gäller att täppa till alla hål, medans angriparen bara behöver hitta ett. 

Som i allt säkerhetsskyddsarbete handlar det om att lägga ett omfattande pussel. Finns det pusselbitar som kan skyddas på ett bättre sätt genom en mer frikostig tillämpning av undantag? 

Om ja, till bekostnad på vad? 

Comment

Vart är vi på väg?

2 Comments

Vart är vi på väg?

Vi har under åren samlat på oss ett antal erfarenheter och insikter genom att svara på offentlig upphandling. Under föregående år svarade vi på en offentlig upphandling mot en kommun i norra Sverige avseende klienter. 

I utvärderingsmodellen kunde man utläsa ett belastningsvärde för att offerera icke godkända produkter. Ett annat krav var att man skulle skicka in en genomförandeplan som skulle bedömas utefter en modell angiven i upphandlingsdokumenten. Vi lyckades dessvärre inte dra längsta strået i upphandlingen och valde att begära ut vinnande anbud för att dra lärdom och kunna göra en kunskapsåtermatning för framtida anbud.

Produkter och genomförandeplan var till våran förvåning sekretessbelagda vilket omöjliggjorde möjligheten att kontrollera hur utvärderingen genomförts. Att den upphandlande enhetens tidigare leverantör även tilldelades vinnare i denna upphandling gjorde kontexten än mer olustig.

Våran erfarenhet är att den upphandlande enheten ofta ”skyller” på leverantörens sekretessbegäran istället för att ta ansvar. Det är trots allt de som har ansvaret för sekretessprövningen.

Två (2) konkreta exempel från upphandlingen

  • 65 sidor där allt är maskat utom sidnumreringen

  • Kvalitets- och hållbarhetsarbete är helt maskat förutom rubrik och underrubriker. Under samma period på leverantörens officiella hemsida finns samma text för allmän beskådning.

Kan det vara så att större leverantörer får sina uppgifter (ibland tom. officiella uppgifter) sekretessbelagda i större utsträckning än de mindre leverantörerna då den monetära aspekten tenderar att skrämma?

 Här ett exempel som kanske styrker detta;

emellertid är det så att det finns väldigt starka skäl för oss att vara mycket försiktiga när en sekretessbegäran kommit in p.g.a. de icke försumbara skaderekvisit som kan uppstå om vi lämnar ut handlingar felaktigt som medför skada.”

Bittra förlorare? Nej men rimlighet i bedömning bör råda i en kontext där principer som öppenhet och likabehandling ska gälla. När slentrian och rädsla att göra fel styr snarare än rätten att få en unik bedömning i varje enskilt fall och viljan att göra rätt så blir det ett problem.

 Vi väljer att citera Kristian Luuk: “Vart är vi på väg?

 

2 Comments

Obefintlig säkerhetsanalys

Comment

Obefintlig säkerhetsanalys

Beror säkerhetsbrister i din IT-miljö p.g.a bristfällig eller obefintlig säkerhetsanalys? 

Dagens behov och konsumtion av IT har i takt med den snabba utvecklingen förändrats dramatiskt de senaste åren. I och med denna förändring så ställer det högre krav på ett kontinuerligt säkerhetsarbete i verksamheten vilket i slutändan ofta hamnar på IT-avdelningens ansvar.

Att ta reda på vad som är skyddsvärt i den egna verksamheten är grunden i allt säkerhetsskyddsarbete. Görs säkerhetsanalysen korrekt vet den upphandlande enheten vart den ska rikta sina säkerhetskyddsinsatser och hur de ska dimensioneras.

För att lyckas är det en god idé att utgå från en verksamhetsanalys och avgränsa den delen som är föremål för säkerhetsanalysen. Vad är skyddsvärt i verksamheten, vilka konsekvenser är acceptabla och vilka är inte det? Skapa spårbarhet till skäl för åtgärder genom att beskriva detta.

 Sårbarheter som identifierats behöver värderas och knytas till adekvata skyddsåtgärder. Endast systemtekniska åtgärder som brandväggar, spamfilter etc. är sällan ett komplett säkerhetsskydd utan behöver kompletteras med utbildning av personal och kontroll av säkerhetsskyddets efterlevnad.

För de som omfattas av upphandlingslagstiftningen kan det medföra extra stora problem med en bristfällig säkerhetsanalys då lagen medger begränsade möjligheter att ändra ett avtal.

Checklista för att komma igång med säkerhetsarbetet:

  • Genomför en grundlig säkerhetsanalys

  • Upprätta processer/rutiner och säkerställ spårbarhet

  • Utbilda personalen

  • Följ upp och säkerställ efterlevnad

Comment

Vad är rätt pris?

Comment

Vad är rätt pris?

Alla organisationer och verksamheter behöver över tid köpa in produkter och tjänster av olika slag för att lösa det behov man har. Oavsett vad det gäller så kommer man som kund i något läge utvärdera var man ska göra inköpet och till vilket pris.

Beslutsprocessen för detta kan självklart skilja sig utifrån komplexitet, inköpskanal och beslutsfattare. Förr eller senare kommer man förhoppningsvis till ett beslut och köper vid en given tidpunkt produkten eller tjänsten av leverantören.

Men hur utvärderar man faktiskt om man fått rätt pris? Komplexiteten i denna fråga är mer än bara ett enkelt ja eller nej. Detta måste baseras på en rad kriterier om man faktiskt skall veta om man fått betala rätt pris och i slutändan uppnått det värde man eftersträvat.

  • Fick du rätt produkt eller tjänst för ditt ändamål?

  • Levererades den enligt överenskommelse och i tid?

  • Betalade du marknadsmässigt pris och hur fastställdes det?

Ponera att du betalade under marknadsmässigt pris, men du fick fel produkt/tjänst levererat senare än den avtalade tidpunkten. Är det ett bra pris då?

Omvänt att du betalade högre än marknadsmässigt pris och fick korrekt produkt/tjänst levererat i enlighet med avtalad tidpunkt. Är det ett dåligt pris då?

Lagen om offentlig upphandling är ett tydligt exempel på där man historiskt sett haft stora utmaningar med att kunna utvärdera olika anbud mot varandra. Att ställa upp pris på en lista och välja det förmånligaste är en väldigt enkel valmetod, men säger egentligen ingenting om hur slutanvändaren av produkten/tjänsten kommer uppleva den.

Självklart är detta inte svart och vitt och man bör beakta alla aspekter av ett inköp för att utvärdera huruvida priset är rätt eller inte. I en vidare diskussion är det möjligtvis inte är priset som skall vara det enskilda utvärderingskriteriet? Utan snarare det totala värdet för dig som kund, vilket består av både pris, kvalité och leverans.

Hur gör du för att utvärdera huruvida du fått rätt pris (värde)?

Comment

Att vara eller inte vara i Cloud

Comment

Att vara eller inte vara i Cloud

I över ett decennium har molndebatten och Cloud varit ett populärt ”buzzword” som man framgångsrikt kunnat sälja in tusentals och åter tusentals seminarier kring.

Men när röken väl skingras kring en hype så brukar det vara lättare att urskilja vad som faktiskt är möjligt och hur man kan dra nytta av det. Något som kanske började med en naiv uppfattning om en Cloud-utopi som löste alla problem, har på senare tid utkristalliserats som en del av en övergripande strategi. En strategi som nyttjar Cloud för enskilda deltjänster, specifika verksamhetsbehov eller möjligtvis en kollaborationsplattform för användare.

IaaS, PaaS och SaaS har alla sina för- och nackdelar och det är idag ur ett ekonomiskt perspektiv ej försvarbart att vare sig gå ”all-in” eller stå utanför molnlösningar helt. Nyckeln till framgång är snarare ett rationellt tillvägagångssätt utifrån det faktiska verksamhetsbehovet. Många organisationer som tidigare hade målet att bygga verksamhetssystem från scratch och anpassa utifrån en unik arbetsprocess väljer idag hellre att köpa in detta som en generisk molntjänst där arbetsprocessen nu istället är den som får rätta in sig i ledet.

Standardiserade tjänster där man kan dra ekonomisk fördel av leverantörens uppdateringar och kontinuerlig utveckling har blivit vardag. En SaaS tjänst som kan se dyr ut till en början, har ca 65% av TCO direkt i licenskostnaden vilket kan jämföras med en likvärdig ”on-prem” lösning där licenskostnaden endast utgör 26% av TCO. En bättre synbarhet och omfördelning av kostnader kan för det otränade ögat framstå som ökade kostnader, därför behöver man beakta samtliga parametrar och göra hela kalkylen för att få fram faktisk slutkostnad och TCO för lösningen.

Faran är alltså nödvändigtvis inte kostnaden, utan snarare risken att verksamheten går sin egna väg när konsumtion är enkel och lättillgänglig. IT-avdelningens roll kommer därför fortsatt vara vital, för att vara med och driva den övergripande strategin och styra konsumtionen av tjänster i enighet med den.

Vissa tjänster skall kanske med fördel konsumeras i Cloud, andra passar bättre ”on-prem” och en tredje tjänst kanske kan dra nytta av båda delarna.

Hur ser din molnstrategi och konsumtion ut i din verksamhet?

Comment